En av de som såg
Marit Bergmans konsert var
Annika Norlin aka
Hello Saferide som jag fått tid till en intervju med.
Vi sätter oss på uteserveringen vid Amiralen (innescenen) och sedan utspelar sig följande samtal:
MO = Micke Orgel
HS = Annika Norlin, Hello Saferide
MO: Du är både journalist och artist. Vad är roligast, att intervjua eller att bli intervjuad?
HS: Jag tycker att det är mycket roligare att intervjua. Men det är trevligt att bli intervjuad, man träffar mycket trevligt folk och jag är inte rädd för det som många andra är för det är ju en ganska läskig situation man blir utsatt för egentligen.MO: Du har nyss släppt en EP med fem nya låtar. Varför valde du att göra så istället för att låta dem hamna på ditt andra album?
HS: Jag är vän av principen "Hellre kvantitet än kvalité". Men jag skriver så otroligt mycket låtar men jag ville inte göra ett till album på så kort tid. Jag har ju så mycket låtar men det skulle kännas som om albumet bara hade hafsats fram. Jag skrev tre av låtarna på EP´n på en vecka för att vi skulle ha något att spela med bandet och eftersom det gick så snabbt att skriva dem och att repa in dem, att folk tyckte de var jättebra då kändes det som att vi lika gärna kunde spela in dem och släppa dem snabbt också. Det var egentligen en rolig grej bara men det har ju gått bra för den.
(In som fyra på singellistan första veckan, därefter plats sex och plats 23. MO. anm.)
MO: Du säger att du har mycket låtar. Hur går tankarna kring ett andra album?
HS: Jag vet inte om de går på något särskilt sätt. Jag har visserligen börjat skriva på svenska också men jag vet inte vad som kommer att hända med det, om det blir ett annat projekt eller så. Sen får vi ju se vad som händer utlands och så också.MO: Du syftar på den amerikanska TV-serien "Big Love" som i ett avsnitt ska spela upp närmare en och en halv minut av
Long lost penpal?
HS: Ja, men det där är så oförutsägbart att man inte vet hur det blir. De kanske spelar två toner eller har klippt bort den helt. Men för att avsluta resonemanget kring nästa album så tror jag att det kommer ett till på engelska men nu finns det mycket att jobba på i utlandet kring det första albumet så jag har ingen aning om när det i så fall släpps.
MO: Är utlandet något du satsar på?
HS: Jag har ju haft sånt flyt att jag aldrig behövt satsa. Det började med High school stalker som las ut på internet och sen har allting flytit på. Just nu flyter det på bra utomlands också utan att jag behöver lägga en massa krut på det. Det rinner på bara.MO: Det var väl samma sak i början? Skivbolag hörde av sig till dig och inte tvärtom?
HS: Ja. Jag brukar alltid gå efter min magkänsla och Razzia kändes rätt. Det var väl lite naivt av mig, jag hade ju ingen koll på den branschen och kollade inte upp någonting utan jag gillade bara Martina och hennes man som har Razzia, men jag sa bara att vi kör utan att kolla igenom kontrakt och så där. Sen efteråt har jag fattat att jag fått världens bästa deal och världens skivbolag men det var egentligen bara en slump.
MO: Jag har läst någonstans att du gillar duettkonceptet
HS: Ja, jag gillar verkligen duetter och finns många jag skulle vilja sjunga duett med. Just nu befinner jag mig i en väldigt bra situation för alla som jag verkligen vill sjunga med får jag sjunga med nu. Jag brukar utnyttja det i I thought you said summer is gonna take the pain away som Ludwig Bell sjunger på albumet och som Andreas Söderlund brukar sjunga live. Om det är någon annan i närheten som jag gillar så brukar jag tvinga dem att sjunga ibland. Jag har t.ex sjungit fått sjunga med Martin Hanberg från Vapnet, Maia , Andrea (Kellerman, Firefox AK, MO. anm.), Ludwig, Andreas och Markus Krunegård från Laakso och jag hoppas det blir ännu fler. Det är väligt härligt sätt att börja umgås med folk genom att fråga om de vill sjunga med en.MO: Du kommer inte att köra ett duettkoncept som
Ane Brun gjorde på albumet
Duets?
HS: Jag hade faktiskt en sån idé att på nästa album använda mig av olika producenter och olika duetter men jag tröttnade faktiskt på det innan jag ens kommit igång. Sen visade sig att
Montt Mardié ska göra en sån skiva. Honom hade jag gärna sjungit med.
MO: Vad händer annars i sommar? Mycket festivaler?
HS: Ja, det blir det. Vad som sen händer i höst har jag egentligen ingen aning om. Jag ska fortsätta jobba med Musikjournalen Live men musikaliskt.. Jag har några bokade spelningar på t.ex Nalen i Stockholm och KB i Malmö. Det är verkligen roligt att spela på sommaren men det blir ofta utomhus och mitt på dan, samtidigt som vi satsar åt det lite poppigare hållet så det är nog inte så mycket som går in så i höst ska vi göra spelningar som är lite mer stillsamma och som man sitta ner och ha jättebra ljud. Sen kommer vi säkert att spela utomlands också.MO: När får vi höra
Hello Saferide i Musikjournalen Live?
HS: Det får vi aldrig göra! Det är ett jättejobbigt koncept för artisterna att först spela och komma i stämning för det och sedan direkt gå och bli intervjuad och tillbaka igen i en timme, det skulle jag aldrig våga.
MO: Lite andra frågor så som inte har med din musik att göra. Du har inte körkort?
HS: Nej..
MO: Men vem kör turnébussen?
HS: Det är faktiskt lite av en ångestfråga. Det är tre i bandet som har körkort, det bara jag och basisten Jens (Lagergren MO. anm.) som inte har det så vi brukar kalla oss för amöborna för vi bidrar inte med någonting. Idag har jag till exempel bara sovit på vägen ner medan de andra kört. Men jag gör egentligen alla en tjänst genom att inte köra. Jag har kört upp tre gånger och jag är verkligen världens sämsta bilförare som dessutom har dåligt lokalsinne.
MO: Vem skulle du helst vilja höra prata i programmet Sommar i P1?
HS: Min idol är ju Tom Waits. Han skulle kunna sitta och säga "soppa, soppa, soppa" med sin fantastiska röst och jag skulle tycka att det var så bra! Men överhuvudtaget skulle jag vilja höra fler pensionärer. Jag blev helt tagen av dokusåpan Stjärnorna p å slottet och tänkte att vad skönt att få höra personer på 60-70 år sitta och prata för de har ju varit med om så otroligt mycket. Så jag skulle vilja höra fler 80-90-åringar i Sommar.
MO: Vem vill du ge Nobels Fredspris?
HS: Det tycker jag borde gå till personer som inte antar att andra människor vill dem ont hela tiden. Det finns så många människor som tror att andra vill dem illa, som hetsar upp sig över vad någon anna sagt istället för att tänka sig in i dennes situation.
MO: Sista frågan så. Hur går det med romanen? *)
HS: Det går väldigt sakta eftersom jag inte hinner skriva så mycket, men jag är helt säker på att det blir nåt. Om jag ser min framtid så ser jag faktiskt inte att jag skulle vara artist särskilt länge utan jag ser att jag skulle vara författare. Jag tror att jag kommer att bli som Håkan Nesser som med stor stickad tröja drar in kosing.
*) Romanen nämns i
den här intervjun.
Andra bloggar om:
Musik,
Shemusic,
Shemusicfestivalen,
intervju,
Hello Saferide
