Paus

Som om ni inte redan har märkt att jag har tagit en paus då..

Jag vill bara poängtera att jag fortfarande älskar svensk musik och tänker komma tillbaka på bloggfronten.

När det blir får vi se.

Hybris bloggar!

Detta hade jag missat! Skivbolaget Hybris har skaffat en blogg!

Andra bloggar om: Musik, Hybris

MSN?

Jag har gått och skaffat MSN så har du lust att snacka lite musik så lägg till mig. micke_orgel(at)hotmail.com

Jag kommer antagligen inte att vara online mer än några timmar i veckan så är det nåt särskilt du vill så vill maila istället. Samma adress som ovan.

Senare..
Det är ju bra om man kan sin egen epostadress också. Nu är den rätt.

Hello Saferide på KB i Malmö den 29 september

Jag och två kompisar (Hej Björn! Hej Andreas!) tog oss in till KB förra helgen för att se Hello Saferide.

I dörren på väg in träffar jag basisten Lars Winnerbäcks gamla band Snoddas, Anders Johansson (numera mer känd som Anders i komikerduon Anders & Måns) och växlar några ord med honom. Någon senare under kvällen ser jag också basisten i Velouria Susanne Bergquist (eller om det är tvillingsyrran, gitarristen Madeleine, jag är lite osäker) stå och njuta av Hello Saferides musik.

Som vanligt är Maia Hirasawa förband och som vanligt gör hon det bra. Tror jag i alla fall. Står man inte mitt framför scenen vilket vi inte gjorde så är ljudet absolut inte det bästa och varken hennes texter eller mellansnack når fram.

Efter Maia drar Hello Saferide igång med två nya låtar. Den första är en handklappsvänlig låt med visselparti som jag faller för även om låten i sig inte fastnar. Det gör inte andra låten heller som tydligen ska vara motsatsen till Beach boys låt I just wasn't made for these times om jag hörde rätt. I was made for these times tror jag den hette och Annika menar att hon skulle ha varit utfryst av samhället om hon levt på 1700-talet eftersom hon inte kan sy.

Därefter följer en rad av hennes äldre låtar blandat med en del nya (är det snart dags för ett andra album?) och första delen avslutas med souliga Leaving you behind vilken jag hör för första gången i en liveversion. Men bandet har också blivit större med två blåsare vilket gör det möjligt att få med alla dimensioner i den här låten också live. Kan man få drömma om en ren soulplatta från Hello Saferide i framtiden?

Efter två inrop avslutas konserten med den avskalade och vackra Loneliness is better when you're not alone och även om hon får med många av mina favoriter(*) så saknar jag ändå genombrottshiten My best friend och Last bitter song.

Annika Norlin har sån bredd i sin musik att hon vilken dag som helst skulle kunna sitta ensam på scen med en gitarr som enda sällskap och göra en Anna Ternheim-konsert inför sittande publik samtidigt som hon nästa gång kan röja loss på en utomhusscen som vilken Marit Bergman som helst. Och bara det faktum att en soulallergiker som jag frågar efter ett soulalbum måste betyda nånting.

Många säger att Laleh är en av de mest begåvade artister det här landet har fått fram senaste åren men jag påstår att Annika Norlin ligger på minst samma nivå!

I lördags spelade Hello Saferide på Storan i Göteborg, en konsert Jerry har skrivit om.

Vill du se henne live i år så är det Uppsala och Katalin som gäller den 12 oktober eller Östersund och Gamla Teatern den 20 oktober. Om du inte befinner dig i London under november då hon ger tre spelningar enligt följande:

12 nov: Blue Old Last
13 nov: The Monto, Water Rats
14 nov: Dublin Castle

(*) Några favoriter är t.ex
The quiz
I thought you said summer was gonna take the pain away
Get sick soon
Leaving you behind
för att nämna några.

Andra bloggar om: Musik, Hello Saferide

Idag händer det!

Idag händer det!

Andra bloggar om: Musik, singellistan, downloadslistan