SIESTA: Blood Music

Anledningen till att jag lämnar Peps spelning innan den är slut beror på Blood Music. Jag vill inte göra om samma misstag som när jag skulle se David & the Citizens då jag hamnade långt bak i lokalen.

Visserligen räknar jag inte med att Blood Music ska locka lika mycket folk men jag vill vara säker på att få en bra plats, och det får jag.

Karl-Jonas Winqvist gör ett sympatiskt intryck och verkar glad över att bara få vara med på scen och spela. Han berättar om en klassåterträff han inte gick på, ett jobb han vantrivdes på redan efter en förmiddag och om hur han fick sina fördomar krossade av två tjejer som samlade in pengar till barn i Rwanda. Som sagt, med bra snack kommer du undan en dålig konsert i mina ögon, men Blood Music gör ingen dålig konsert.

Har man dessutom med ett harmonium (dragspelsliknande instrument) så blir jag inte annat än salig.

Whyte Seeds och Blood Music bjuder på festivalens två bästa spelningar och hade det inte varit för att sista tåget hem går så tidigt så hade jag stannat kvar och berättat det för Karl-Jonas när han senare skulle sälja sin skiva.

Nu fick jag istället tränga mig förbi en massa Broder Daniel-fans som skulle se Henrik Berggren uppträda på stora scenen några minuter senare.

Andra bloggar om: Musik, Siesta, Blood Music