1984
I vår är det 22 år sedan jag upptäckte musiken. Året var 1984 och tre bröder dansade och sjöng något om skor och att de gick där och tänkte "påe spenaden". Mitt ordförråd var inte lika utvecklat som idag och jag hade aldrig hört talas om ordet "esplanaden" tidigare, än mindre visste jag vad det var.
Jag förstod inte heller att melodifestivalen var en tävling och att bara etta gick vidare till den stora finalen där Sverige skulle tävla mot en mängd andra länder. Det märktes extra tydligt eftersom jag tyckte att tvåan i den svenska uttagningen var bättre och hellre sett att den vunnit, men samtidigt ville jag att Herreys skulle vara med i den stora finalen.
Tvåa i den svenska uttagningen var en sång som framfördes av Göran Folkestad och Lotta Pedersen och hette Sankta Cecilia. Lotta Pedersen vann inte den gången, men redan tre år senare fick hon representera Sverige men då hette hon inte längre Pedersen utan Engberg. Låten Fyra bugg och en coca cola fick också byta namn och hette senare Buggaloo.
Jag minns också hur besviken jag blev året efter när Herreys blev diskade från det årets melodifestival då de spelade Sommarparty på stranden live i TV-programmet Bell och Bom, det bästa som någonsin sänts i TV om du frågar Micke Orgel, 9 år.
Jag hade kopierat deras album från en kusins LP-skiva till ett kassettband. Förlåt om jag använder ord som ni som är födda på 80-talet och senare inte förstår men detta var alltså på stenåldern, långt innan fildelningstiden.
Hur som helst så lyssnade jag jämnt på den här kassetten och hade omröstningar bland mina föräldrar och syskon vilken av låtarna som var bäst. Diggi loo, Diggi ley vann alltid trots att en annan låt som jag tyvärr glömt namnet på snabbt blev min favorit.
Tänk vad mycket man kommer att tänka på bara för att man läser en bloggpost hos Mona i hallen om att mellanbrodern Richard Herrey ska släppa en soloskiva.
Senare...
Nu har även Dansbandsbloggen skrivit om Richard Herreys kommande skiva.
Herreys - Diggi loo, diggi ley
Göran Folkestad & Lotta Pedersen - Sankta Cecilia
Andra bloggar om: musik, mp3, Herreys, Göran Folkestad, Lotta Pedersen, Lotta Engberg
4 Comments:
*S* Jo... Nog väcker det minnen allt. Min första egna lp-skiva var faktiskt en Herreys... En maxi med ”Sitter på ett tåg och tänker på dig ååoååå ååoåoåå.” *tänker* ”Varje liten droppe regn” heter den tror jag. Min granne hade ”Diggi loo, diggi ley”-skivan och vi lyssnade flitigt. Min kassettbandspelare gick nog rätt så röd när jag tänker efter... Men, jag kom över dem ganska så raskt. (kan dock meddela att på en av de senare tjejfesterna jag var på spelades Herreys greatest hits och vareviga rackarns ord i varenda låt satt kvar i minnet ;-)
så inkännande, micke, att jag nu själv inspirerats till en minnesteckning och ett omnämnande i dansbandsbloggen!
Jag har inte lyssnat på något annat av Herreys än Diggiloo diggiley sedan den tiden men skulle jag höra några av de andra låtarna skulle jag säkert minnas dem. Det är ju så med musik, man kommer ihåg texterna och melodierna man hört mycket även om det är 20 år sedan, när man väl hör dem igen.
Tack för omnämnandet, Michael. Väldigt intressant post måste jag säga. Du har tagit reda på sånt jag själv inte orkat, som Herreys officiella hemsida osv.
Nja, inofficiell var den visst. :)
Skicka en kommentar
<< Home